Press
press2

Huvudstadsbladet den 24/9 2009 om kokboken ”Bolstaholms Bästa – världens godaste kötträtter för vardag och fest”:

”En kokbok ska ha en krok. Det räcker inte med bara recept och vackra bilder. Kroken kan vara allt från vita vackra kor på Åland till pizza och pastarätter framspelade av svenska fotbollsspelare i Italien.

– Vårt kött kommer från respektfullt behandlade djur, är närproducerat och mycket, mycket godare. Än vad då? Det låter Ann och Henrik Sundberg på Bolstaholm bli att säga. Men man får gissa.

Bolstaholms gård, som ligger i Geta på Åland, har anor från medeltiden. Här föder Sundbergs upp frigående biffkor av rasen Charolais. På gården odlas djurens foder och på somrarna går de på grönbete med sina kalvar. Korna ger inte bara ett kött som är rikt på omega-3, har smak av vilda örter och andra nyttigheter, de håller också 41 hektar ängsmark öppna och rena från sly och låg vegetation.

Det finns mycket kärlek och omtanke hos detta jordbrukande gårdsfolk. Men hur får man ut sitt budskap om hängmörat kött, rätt styckning och kontrollerade förhållanden på ett intressant sätt? Jo, genom att ge ut en kokbok med husmanskost där premiumköttet från gården lagas på drygt hundratio olika sätt.

Boken har ringpärm. Layouten är genomtänkt och tilltalande. Eva-Jo Hancock står för den grafiska formen och Andreas Dienert har tagit bilderna. Ann Sundberg, som är husmor på gården, har skrivit texten vilket ger kokboken ett mervärde.

 


 

 

Ålandstidningen, ledare september 2006 om Skördefesten:

”Rekordskörd för turist-Åland

Det var livlig trafik på grusvägen ned mot Karlsro gård från Långbergsödavägen i lördags.
Det kan inte vara ofta det är så. Särskilt inte när september håller på att slå över i oktober. Men så var lördagen lite speciell.

Karlsro i Saltvik var en av de mindre gårdarna som deltog i årets Skördefest. Här odlas majs, pumpor och andra grönsaker. Men också lilla Karlsro räknade in 300 besökare.
– Det blev nytt rekord för i år. Vi är väldigt nöjda för vår del, säger odlaren Magnus Sundlöf på Karlsro på måndagsmorgonen.

Det var inte bara Magnus Sundlöfs gård som slog rekord. Hela Skördefesten gjorde samma sak. Fjolårets siffra på 7.000 besökare krossades med 10.000 i år. Bara Bolstaholm i Geta lockade 2.100 besökare och hade egna parkeringsvakter iklädda röda västar för att klara anstormningen. Vilken kanonskörd för ett Åland som ständigt försöker förlänga säsongen.

Vi såg mest åländska skyltar på bilarna när vi körde runt mellan gårdar i Saltvik och Geta i lördags. Men påtagligt många nummerplåtar var också svenska och finska. På Kuggböle gård i Saltvik tittade vi på strutsar tillsammans med en busslast från Borgå. Det var inte den enda. Totalt fyra bussar från Sverige och Finland kom till Åland för evenemanget. Skördefesten har kommit för att stanna. Inte bara för ålänningar som vill lära känna Åland bättre utan också för turister. Bakom ligger en mer målmedveten marknadsföring än tidigare år, särskilt mot Sverige. Men framför allt har arrangören Ålands landsbygdscentrum ett vinnande koncept. Upplägget är från start till mål lyckat. Med en karta över Åland drar man ut på skattjakt efter gårdar man tidigare aldrig besökt. Det är spännande. Och när man är framme är det inte bara trevligt utan dessutom gott.

Bilden av mat-Åland består i dag, lite tillspetsat, av svartbröd och pannkaka. Skördefesten breddar bilden. Rejält. Åland är också pepparmedwurst från Bolstaholms biffiga Charolais-kor och strutsleverpastej från Kuggböle i Saltvik. Åland är Halloween-pumpor från Karlsro och söt majs från Geta. Allt detta finns men syns alltför sällan. Det är inte ens självklart att den åländska maten syns i åländska matbutiker. Det är en brist som Skördefesten håller på att rätta till.

För den åländska turismen är det här ett extremt intressant framtidsspår. Lokal mat och lokala råvaror är i dag en kioskvältare i den globala besöksnäringen. Södra Europa har länge förfört nordiska turister med lokalt tillverkade ostar och viner. Så sent som i söndags hade DN ett lyriskt resereportage om maten i Orciadalen i Toscana. Där sitter de, italienarna, och äter ”anka kokt i svartkål” med ”en flaska av traktens berömda rödvin, alltför tungt och kraftigt för att drickas en glödhet sommardag.” Visst blir man sugen på att åka dit. Men varför skulle inte Åland kunna göra någonting liknande. Ställ matturisterna i Mälardalen inför ett oväntat val: Varför åka till Toscana när Bolstaholm finns?

Ålands kusinholme Öland är en av de orter som kommit längst i Norden på matturism. Ölands Skördefest som drar i gång nu på torsdag fungerar också som förebild för den åländska varianten. Men omfattningen är en helt annan. I fjol hade Ölands Skördefest omkring ofattbara 200.000 besökare. Evenemanget drar in 10 procent av Ölands samlade turistintäkter. Siffrorna säger någonting om var ett känt evenemang som knyter ihop råvaror och kokkonst kan sluta. Nämligen: varsomhelst. Det finns ett omättligt intresse för mat där ute. Med helgens Skördefest kastar sig Åland in som en hungrig uppstickare vid sidan av mer etablerade (men kanske också mättare!) matdestinationer som Öland och Toscana.”

NIKLAS LAMPI